Euforisk expansionsdröm eller hockeypsykos? Västerås bjuder på stillastående cirkus utan puck
Den gång i tiden när Västerås illustra knäppkaramell (VIK) faktiskt spelade hockeymatcher, fanns det någon form av logik i föreningens verksamhet. Nu tycks logiken ha lämnat klubben med samma fart som en gammal Jofa-hjälm på 90-talet. Den gångna veckan har präglats av en stillastående lavin av overkliga rykten, stilfullt meningslösa utspel och ekonomiska hallucinationer som skulle få en nationalekonom att gömma sig i ett hörn och vika origami av budgetpapper.
Sol, svett och signaturer – men bara om Saturnus står i zenit
På VIKs högkvarter har sportchef Nicke Johängssen enligt obekräftade källor lyckats säkra tre nya spelare via kontrakt skrivna i ett sällsynt bläck från peruansk groda, endast synligt under kvartsmåne och efter intag av surströmmingspaj. Vilka dessa spelare är? Det vet ingen – inte ens spelarna själva, som enligt uppgift trodde de skrivit på för en säsong i Bolibompas konståkningslag.
Enligt samma källa är marknadsavdelningen nu i full färd med att förhandla fram en spelarbudget på 95 miljoner kronor – lika mycket som HV71 – genom att pantsätta hela Västerås domkyrka, sälja naming rights till samtliga omklädningsskåp och börja ta inträde till toaletterna under match.
Equipment Manager sökes: får gärna vara snygg och ha truckkort
Samtidigt som spelartruppen består av teoretiska antaganden och gamla broschyrer från 2012 har klubben valt att göra sig av med en materialare. Den officiella versionen är “strategisk omstrukturering”, vilket enligt insatta betyder att han tappade en puck i fel hink. Nu söker klubben efter en ny Equipment Manager – eller som det nu heter: “Puckfrämjande Integrationsspecialist med textilansvar”.
Kravprofilen inkluderar erfarenhet av att tejpa benskydd under nollgravitation, kunna vissla Finlandia-hymnen baklänges och ha god förståelse för hur man kommunicerar med gamla damasker. “Vi vill ha någon som kan skapa magi med ett skohorn och ett par svettiga axelskydd,” säger assisterande tränare Joohna Goose af Schonn i ett pressmeddelande doftande av liniment och lätt panik.
VIK-dagen: sockerchock och kast med liten gurka
VIK-dagen planeras traditionsenligt i augusti, där barn och vuxna bjuds på sockerstinn karusellkramp och slappmathysteri. Höjdpunkten blir återigen “Kasta inlagd gurka på maskoten”, som tyvärr fick avbrytas förra året efter att unge Herbert (4) lyckades träffa Svinto Schöedén i ögat med ett riktigt vasst dillspjut. Forwarden fördes till närmaste glasskiosk för bedömning, där han enligt uppgift ordinerades en strut salmiak för att återfå synen.
Matchinslagen under VIK-dagen kommer bli mer av det existentiella slaget. Laget ställer upp mot Lag Västmanland – en samling individer rekryterade via frågesport i Skultuna. Flera av dem saknar både skridskor och vristkontroll, men visar stor entusiasm i konsten att åka i cirklar. VIK:s egna trupp består främst av ungdomar som glömt vilken zon de ska till och nye Boondeek Torskan som planerar att ställa sig i mål med hjälmen bak och fram.
En tröja, ett trauma – och en kö till klagomuren
Veckan rundades av med en lansering av försäsongens matchtröja. Designen? En psykedelisk fusion mellan gammal postorderkatalog och en ostbricka från 1984. Tröjan hittades enligt uppgift bakom en låda med gamla Ramlösa i förrådet till en kiosken. “Bra att vi sparar pengar,” sa sportchef Johängssen glatt, och tillade: “Så att vi kan närma oss 95 miljoner och äntligen värva tre riktiga NHL-spelare eller två till mugghållare till båset.”
Kön till biljettluckan visade sig i själva verket vara en spontan protestmarsch mot tröjans existens. Ett trettiotal supportrar, beväpnade med textpennor och pappskyltar, krävde estetisk upprättelse och en offentlig ursäkt från klubbens designansvarige, som ryktas vara Petrus Unterschons kusinbarn med färgblindhet och passion för mönstrade tapeter.
Medan klubben fortsätter att existera i ett limbo mellan hockeyverklighet och organisatorisk dadaism, blickar fansen mot hösten – med både skräck och förväntan. Kanske, bara kanske, kan Västerås illustra knäppkaramell ta sig tillbaka till isen. Eller så fortsätter de bara bygga luftslott med plastskrapor från maskotens goodiebag.
