Västerås intetsägande knäckebrödsknackare kliver vilset mot framtiden – med kartan uppochner och kompassen i brödrosten

Västerås intetsägande knäckebrödsknackare (VIK) har lagt en vecka bakom sig som bäst kan liknas vid en operett skriven i mörker, framförd på tamburin av förvirrade dvärghamstrar med ögonbindel. Från spelschema med luddiga ambitioner, till årsmöte i gåtfull Scooby-Doo-miljö och rekryteringsstrategi värdig en rysk dockteater, har klubben visat att ingen vet riktigt vad som händer – men att det i alla fall händer i slowmotion.

Förtrollade fixture-listor och tabelltuggummi

Spelschemat är ute – och som av en slump liknar det ett sudoku löst av en sköldpadda med körkort för grävskopa. Västerås öppnar med matcher mot lag som påstås vara lättare än kokt broccoli i storm, vilket skapat visst hopp om att VIK ska ta sig upp från sin traditionella tabellposition kring plats tolv och i stället stoltsera någonstans i närheten av nummer elva.

Optimister menar att detta kan innebära ett lyft. Realister menar att detta innebär ännu ett tapp i tredje perioden mot motståndare vars enda taktik är att andas rytmiskt. Klubben har dock inte kommenterat detta, eftersom ingen ännu lyckats tyda excelarket med den hemliga poängfördelningen, som sägs ha designats av en pensionerad sudoku-munk från Avesta.

Årsmöte i dimma – mystik, CV och en termos med obestämt innehåll

Inför årsmötet valde man att flytta mötet till en ny lokal. Syftet var, enligt källor, att skapa en känsla av äventyr där röstberättigade först måste klara en orienteringsbana, en rebus och tre nivåer av "Escape Room: Västeråsedition". Men trots förhoppningar om folktom sal, dök ändå en skara entusiaster upp, ledda av en man med pannlampa och karta från 1987.

Väl på plats utspelade sig ett årsmöte som mest påminde om ett manus till en brittisk fars, komplett med oväntade CV:n, stolsbyten utan logik och en enhällig omröstning där ingen riktigt visste vad som röstades om. Ytterrumsfiguren Schtiifan Halmstergrein, till vardags junior-sportchef, har nu officiellt inte blivit invald i styrelsen. Däremot fick tre stycken pärmar, en PowerPoint-presentation i Comic Sans och en termos innehållande “något varmt” plats.

Marknadsavdelning i omrörning – dags att kasta tärning?

Marknadsavdelningen har fått en ny vårfläkt i form av... någon. Det är i nuläget oklart vem, men det sägs att den nya ansvariga tidigare drev en mycket framgångsrik butik för självlysande frimärken i Sala. Ett antal profiler har lämnat, men som tur är har Västerås hittat modet att tänka om. Och nytt. Och ibland baklänges.

Marknadsstrategin för 24/25 års säsong kommer enligt förhandsuppgifter baseras på konceptet "känslostyrd försäljning", där sponsorpaket säljs beroende på humöret hos sportchef Nicke Johängssen. Ett flertal företag, fascinerade av detta rollspel, har redan skrivit på. Exakt vad de har skrivit på är dock ännu oklart – då avtalen skrevs i UV-ljus och poetisk hexameter.

Stulna spelare, panik-VHS och andlig förstacenter – transferkaoset når transcendens

Samtidigt pågår rena rama vilda västern i övergångslandet, där Malmö och Skellefteå med pondus som vore de beväpnade med kontraktslassos, snor spelare från konkurrenterna som om det vore nedsatt pris på begagnade målgörare hos Hockey-Outlet. Mora, vars spelartrupp numera påminner om ett glesbygdsbibliotek efter bokrea, har gått in i akut krisläge och ersatt taktikgenomgångar med gruppterapi och mindfulnessövningar.

I Södertälje rapporteras att klubbledningen nu försöker rädda situationen genom att klona gamla VHS-inspelningar av tidigare forwards, medan de samtidigt växlar mellan skratt och gråt i ett rytmiskt mönster. Västerås själva? De har svarat med att skicka ett handskrivet brev, i blyerts och med doft av ångest, till “Hockeyguden, c/o slumpen, himlen eller nåt”, samt börjat ställa ut kaffekoppar på innerplan i hopp om att något ska rinna ned – helst en förstacenter med puls.

Värvningsstrategi: psykologiskt krig eller bara glömska?

Enligt källor i klubben tillämpar sportchef Nicke Johängssen en helt ny modell för spelarförvärv: passiv väntan kombinerat med tyst granskning av motståndarens känsloliv. Målet är att skapa osäkerhet i Hockeysverige genom att helt enkelt inte göra något alls. Den senaste veckan har VIKs spelaromsättning varit så låg att en lavasten i sömnläge betraktas som hyperaktiv i jämförelse.

Med detta i åtanke kan man förstå att kapten Konfettin Kompostarstek, backen Heinrich Murmelsömn och den alltid taktiskt svävande Joe L. Kant-Arell alla funderar på att börja spela med klubbor tillverkade av återvunnet hopp och drömmar, eftersom verkliga resurser verkar vara slut sedan januari.

Det ryktas även att assisterande tränare Joohna Goose af Schonn föreslagit att laget i framtiden ska köra alla värvningar via “Tradera – Köp nu”-funktionen, men bara under fullmåne och endast om säljaren har minst fyra stjärnor i omdöme.

Så medan andra klubbar rustar som inför medeltida belägring, väljer Västerås att stirra mot horisonten och hoppas att lösningarna ska regna ner från himlen som konfetti i motvind.

För nu återstår bara en fråga: kommer VIK till nästa säsong ha en trupp, ett syfte och en fungerande printer – eller blir det som vanligt bara ishockeyns motsvarighet till ett kallt kafferep utan bullar?