Fylla år på isen och lavendelskydd – och nyförvärv Pastaretti retar upp

Om någon fortfarande inbillade sig att Västerås ineffektiva kaffekanna (VIK) smugit sig in i försäsongen med någon form av logik eller sammanhållning, kan dessa förhoppningar nu med varm hand kastas ned i samma sopcontainer där fjolårets playoff-form redan ligger och jäser bredvid en bortglömd banan. Under ledning av huvudtränare Petrus Unterschon, som efter att ha kastat ut fysträningen nu verkar experimentera med ett träningsupplägg hämtat från en blandning av Friskis & Svettis och Dr. Mengele, har laget tagit nya grepp – tyvärr utan att släppa taget om gamla vanor.

Träning enligt tärning och tarot

Huvudtränare Unterschon har, enligt vad som läckt från de övre leden (troligen via ett droppande tak i omklädningsrummet), beslutat att den gamla hederliga fysträningen numera är att betrakta som "tröttsamt logisk och orättvist svettig". I stället införs nu något som av tränarstaben beskrivs som "kreativ koordination genom kvantmekanisk kollaps". Detta inkluderar bland annat att spelarna får bära soppåsar fyllda med mynt genom en hinderbana av hockeymål, samtidigt som de tvingas recitera alfabetet baklänges på isländska. Resultatet har varit entydigt: två stukade fotleder, en tappad framtand och en spelare som nu hamnat i det hockeymässiga limbot mellan A-lagets avbytarbänk och J20:s mikrovärmda pastalådor – en zon där tiden står still, byten sker på måfå och ingen riktigt vet om man ska åka skridskor eller fylla i närvarolistan från skolan.

”Det är revolutionerande,” menar assisterande tränare Joohna Goose af Schonn, som nyligen sågs mäta isens lutning med ett vattenpass i vad han kallade "positionskalibrering för optimal skridskoredovisning".

Födelsedagsfintar och byten i baksätet

En annan förändring, lika chockerande som Kalles kaviar i varm choklad, har nu kommunicerats av tränare Unterschon: det är inte längre tillåtet att fira födelsedag mitt under ett byte. Denna nyhet kom som en kalldusch för flera av lagets veteraner, däribland Ante Grenadin, som enligt uppgift älskar att kombinera sitt andra byte i tredje perioden med tårta och paketöppning i båset. "Det förstör rytmen i spelet", menar Unterschon, som också påpekar att det nya regelsystemet innebär att varje spelare nu måste anmäla sina namnsdagar minst 48 timmar i förväg till Nicke Johängssen, annars riskerar de att ställas upp på blålinjen och läsa högt ur regelboken inför tomma läktare.

Bytena har dock börjat gå snabbare – främst för att spelarna är rädda för att bli inlåsta i förrådet igen, som förra året när Jan-Magnus “Haha” Mehr av misstag bytte i tid, men på fel bänk.

Skydd och skav – eller varför kaffet smakar krig

I ett försök att förklara sin säsongslånga osynlighet, har Kimpa Rohoosdale nu, enligt den allt mer rykande källan “Frasse i förrådet”, hävdat att hans undermåliga prestation uteslutande beror på att hans armbågsskydd varit för små och att kaffet i arenan smakade "aggressiv byggarbetsplats". Detta är ett problem som Frasse försökt lösa genom att i hemlighet placera ett par pastakastruller från restaurangen ovanpå Rohoosdales armar. Resultatet? Inget än. Men å andra sidan vet ingen var Rohoosdale är just nu, då han senast sågs irrandes i korridoren i jakt på något han kallade “kaffets själ”.

Det hela har resulterat i att sportchef Nicke Johängssen nu överväger att införa obligatorisk aromaterapi under pauserna, samt att hela lagets skydd ska förses med små insydda säckar av lavendel – något som enligt tränarstaben ska minska mängden onödigt gnäll med upp till 12%.

Pastaretti-effekten – en orkan i ett vattenglas

Som en oväntad ljusglimt i denna logistikskandal till försäsong, har dock Vicci Pastaretti, också känd som VIK:s svar på en väderprognos i storm, fått kontrakt på tre år. Pastaretti, som ofta liknas vid en blandning mellan en ilsken tax och en sparkcykel i nedförsbacke, ska enligt tränarna vara "ett energiknippe med förkärlek för kaos och lågt pH-värde".

Enligt interna dokument (skrivna med osynligt bläck och förvarade i en burk med syrade morötter) kommer Pastaretti nu få en ny roll i laget: "emotionell omrörare", där hans främsta uppgift är att skapa oreda hos motståndarna genom att helt enkelt prata om sin barndom under varje tekning.

Tränare Unterschon beskriver honom som “ett av våra bästa vapen – inte för att han gör mål, utan för att han får dom andra att glömma varför de spelar hockey”.

Hur detta påverkar lagets resultat återstår att se, men enligt källor med insyn i VIK:s PowerPoint-strategimöten planeras nu ett nytt revolutionerande system där spelarna byter via videosamtal – allt för att spara tid, bensin och minska risken att någon faktiskt behöver lämna soffan i Gideonsberg.

Om detta är vägen framåt för klubben eller bara ännu en blind kurva på VIK:s eviga serpentinväg genom hockeyns bakgård återstår att se – men en sak är säker: kaffekannan är fortfarande halvfull. Med sump.