Västerås lanserar nytt hockeypaket & Sportchef Nickes nya nöjesfält

Västerås Icke-fungerande Krismaskineri (VIK) har på något fullständigt oförklarligt vis lyckats skapa hysteri bland supportrarna – inte genom spelglädje, segrar eller mål, utan genom att erbjuda medlemskap i något som mest liknar ett administrativt escape room med dåligt fungerande ventilation och nostalgisk doft av fuktig plast.

Efter att ha slungats ut ur slutspelet av Moras magra men välstrukturerade maskineri, har VIK ändå sett ett mystiskt högt intresse för säsongskort och medlemskap. Ett faktum som endast kan förklaras genom grupphypnos, undermedveten lokalpatriotism eller att supportrarna helt enkelt blandat ihop formuläret med en anmälan till Vårdcentralen.

Guldtränaren från Gullspång och hans mustasch av vision

Huvudtränaren Petrus Unterschon, tidigare känd för att ha coachat ett gäng knattar i Knäckebröhults korplag till brons i Distriktsmästerskapen 2007 i Curling, har nu tagit över rodret. Tillsammans med sin vapendragare Joohna Goose af Schonn – en man som beskrivs som “taktiskt innovativ men gravt allergisk mot powerplay” – har de lyckats skapa något som liknar struktur. Eller åtminstone en PowerPoint-presentation om struktur.

Klubben meddelar att man överväger att sätta dekaler med texten "Poängen som räknas" på insidan av spelarnas visir. Tanken är att spelarna ska påminnas om målet varje gång de tittar upp – något som enligt statistik sker ungefär var fjärde match.

VIP-medlemskap med gratis axelryckning och doft av förhoppning

För den nätta summan av 3482 kronor och 50 öre kan Västerås-supportern numera bli medlem på “Hockeykaviar Ultra Plus”-nivå. Förmånerna inkluderar:

• Rätten att stå längst fram i kön till kiosken, där det säljs överkokta korvar från 2019.
• En digital hälsning från Nicke Johängssen där han förklarar varför det fortfarande inte finns en backuppsättning som ens kan stava till "försvar".
• En exklusiv inbjudan till “Torsdagsrummet” – ett hemligt rum under hallen där gamla laguppställningar från 1983 diskuteras med hjälp av pekpinnar och svag belysning.

Det hela har gett effekt – inskrivningarna väller in snabbare än Västerås tappar pucken i mittzon, och de gulsvarta verkar plötsligt ha fått nytt mod. Ett mod som, enligt vissa källor, en gång uppstod av misstag när Konfettin Kompostarstek råkade spela en hel match utan att tappa hjälmen.

Galaktisk comeback i sikte – eller bara ännu en Lorekisk feberdröm?

Enligt obekräftade hallucinationer från Jamie Jönsén-Kloreken (för närvarande avstängd för att ha försökt byta med sig själv under ett powerplay) så är Mathias Bromé på väg tillbaka till Västerås. Det hela började när Jönsén-Kloreken slumrade till under ett Yogapass med klubbdirektör Calle Julbock (postumt ersatt av en pappfigur), och drömde att Bromé landade med helikopter på Rocklunda med orden “Jag hörde ni behövde mål”.

Tyvärr visade det sig att helikoptern var en drönare från MatHem och att spelaren i fråga var Boondeek Torskan som tappat bort sina skridskor och irrade runt i snörelinjen. Men tanken fanns där, liksom ett envist virus – svår att ta på allvar men svår att bli av med.

Nickes Nordamerikanska Nöjesfält

Sportchef Nicke Johängssen, nyligen examinerad från Youtube-universitetet i “Rekrytering genom slantsingling”, har nu enligt rykten planer på att starta ett eget college i Västerås. Detta för att kunna importera college-spelare från de mest obskyra hockeyprogrammen i Nordamerika – där kravet inte är att kunna åka skridskor, men att ha ett charmigt leende och gärna ett eget TikTok-konto.

Johängssens plan innefattar även en “VIK College Hockey League”, där matcher spelas mellan olika internatboenden i Västerås. Reglerna? Inga tacklingar, men varje mål måste följas av ett gruppkram och spontan poesiuppläsning. Visionärt, men enligt Skatteverket – “inte helt korrekt rent juridiskt”.

Han har dock stött på patrull – pappersarbete. Enligt nära källor är detta Johängssens kryptonit, näst efter hissar som låter och kritik från tanter på bussen.

Men skulle projektet lyckas, så kan Västerås inom fem år ha ett lag bestående av minst 14 kanadensare som tror att Västerås är en förort till Manitoba, och tre tjecker som mest undrar varför ingen spelar med helbur och knaprar salami i båset och en norsk utbytesstudent med puckfobi.

Men i väntan på den kanadensiska invasionen gläds VIK åt att Troja Ljungby halkat upp i seriesystemet igen – ett faktum som enligt tränarstaben innebär åtminstone fyra 'moderat självbedrägliga poängchanser' nästa säsong. Detta givet att laget tilldelas sju powerplay, en spontan välsignelse från en passerande munk, samt att Heinrich Murmelsömn lyckas hålla sig vaken längre än powerpointens första övergång.

Det är alltså bäddat för ännu en magisk säsong – komplett med känslostormar, skrattgråt, gråtskratt och ännu fler powerplay än vad som är lagligt. Allt medan Joe L. Kant-Arell fortsätter sitt banbrytande experiment 'Puck bakom mål: en odyssé i stillastående', där han lugnt väntar ut både motståndare, domare och tidens gång – tills hela hallen kollektivt får Alzheimer.